Tredje gången gillt

För tredje gången i dammprojektet kan jag säga att jag nästan är klar med gräveriet.

Jag har redan nämnt hur jag har under helgen arbetat på den tredje expansionen av dammens yta som incidentally även gör dammen tre gånger större. Well, jag har nu nästan gjort klart denna bit och har endast ett par få områden att rensa till innan det är officiellt klart.

Nu känns det som att dammen kan vara klar redan innan sommarlovet men jag vet att det är för tidigt för att säga sådant. AFAIK tänkte jag samma sak förra gången och icke sa nicke. Despite, även om jag nu skulle vara klar innan sommarlovet med själva dammen - vattenfylld och cirkulerandes - är det mycket jobb runt omkring och inuti som kommer att utföras hit och dit ett tag till.

Gjort en tämligen spännande uppgift idag dock. Båten har dragits i vattnet och båtmotorn satts igång. Eller var det igår? ...

Nej, det var rätt definitivt idag. Man blir lite virrig så här sent. I alla fall, skälet till att vi inte gjorde det redan i torsdags var att vi saknade motoroljan som krävdes. Båtmotorn dras årligen upp ur vattnet tillsammans med båten och när den sedan ska in igen behöver man fixa ny, fräsch olja. Till att börja med skulle den gamla oljan ut. Det var ganska simpelt - öppna en ventil och oljan rinner ut, helt enkelt.
Och så vackert det var. Oljan var sådär lite seg, inte oljig som i tunn, utspädd olja utan tjockt. Tjock och gult - verkligen snorgult alltså. Det känns bra att det inte bara är jag som utsöndrar jättemycket snoraktig vätska framåt våren(daily disgusting details - done).

Fast forward till slutmomenten. Båtmotorn sitter i och båten ligger i vattnet. Tusentals skruvar har oljats och båtmotorn har fästs ordentligt till båtens röv. Årets jungfrufärd var snart igång. Som den sega gamla motorn den är har den en rejäl startpryl, ett litet snöre som ska dras ut snabbt och hårt i en meter eller så. Mycket jobbigt, men det är en märklig tillfredsställelse när den väl kommer igång.
För att lira lite tänkte jag dra ut en sväng på sjön bara. Så jag backar ut båten som hastigast, brassar på i toppfart, kör runt ett varv och backar sedan lugnt in igen. Stylish. Danne skulle ha gjort varm-hand-grejen(explain later). Och jag tror att barnasinnet allt kommit fram. Moppepojken i mig väcktes när jag fick mina flottiga fingrar över styrdonet på ett puttrande aluminiumfordon som färdades i en average hastighet av snigel. Som en ytterst intellektuell pojke har jag ju aldrig känt ett speciellt behov av en moped - kanske för att jag numer är bosatt på ett sätt där en moppe helt enkelt inte är behövligt - men fan vad det vore soft att cruisa runt i en båt modell snabbare. Någon sorts styrpulpet, helst
en eldriven start, ratt och spak kanske. Inte för att jag vet absolut jota om båtar eller motorer eller någonting som konsumerar olja eller bensin(bensen, däremot, är en helt annan sak(ni vet, det där skitet som finns i Fanta?)), men jag vet att plåtbåten inte är världens mest robusta sak och att det finns vackrare grejer där ute.

Speciellt eftersom grannjäveln givetvis har en jäkligt fin båt.