Jag har grävt lite mer nu. Dammen börjar ta lite mer form och man kan faktiskt se de grundläggande dragen. Formen, konturen, hyllorna och bredden. Etc. Syrran kom och föreslog att jag skulle behålla en del som en liten halvö i dammen, för att plantera någon sorts sjuk växt av något slag. God knows. Och så fort någon kommer med ett förslag är jag en sådan där oduglig person som blir helt velig och inte kan bestämma sig.
Jag har varit lite så idag. Alldeles nyss tog det enorm beslutskraft för att ens kunna besluta sig om att faktiskt stanna en dag till och inte dra i förtid. Det var lite frestande att mest softa imorgon, men kom på att det var helt onödigt eftersom jag ändå inte gör något vettigt om dagarna hemma. Istället kanske jag får lite dammande gjort.
Just nu har jag jobbat i dryga timmen, från efter lunch(15.05) till nu(16:30). Det är ganska jobbigt jobb, och man blir trött snabbt. Solskenet och faktumet att jag är en oduglig latmask hjälper nog till det fenomenet.
Jag har fortfarande stora problem med de rebelliska skottkärrorna. Oavsett vad jag gör för att lasta en vettig mängd blir det astungt oavsett hur! Marken jag gräver i är inte mycket att tala om heller. Det är rena Glastonbury här nere. Tillräckligt mycket småsten för att bygga katedralen, och tillräckligt mycket lera för att bygga festivalen. Det skämtet funkar förstås bara om man är något insatt med situationen på årets Glastonbury Festival, som förvandlades till ett lerhelvete av detsamma vädersystem som förvandlade centrala Sheffield till... well, Atlantis.
Hur det gick med blåbären? Ja, det gick väl bra. Stod i receptet att man skulle ha en liter bär till en paj. Wtf liksom. Kändes som en evighet innan vi skulle kunna få tag i en liter blåbär. Vi tog med oss varsin låda, en sådan där lingonlåda och ett gammalt glasspaket. Jag och syrran alltså. Glasspaketet blev inte nära fullt på en väldigt lång tid och jag undrade vad i helsike som hände. Syrran skulle förstås ta det här tillfället i akt att säga något i stil med "Mest för att S. hällde ut en massa blåbär". Och ja, det är visst kanske sant att en eller två spilldes ut när balansen svek mig, men det skulle inte gjort någon större skillnad på nivån. Host.
Men jag blev faktiskt anfallen av grankottar! Vinden susade genom säven(måste fan ta reda på vad säven betyder), och ner faller en massa grankottar på mig.
"AJ!", säger jag, och tittar upp mot trädkronorna, "För i helvete!"
Inte fan vågade dem kasta mer kottar på mig, inte då.
söndag 15 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar